Fler frågor till texten om barnaga

De här frågorna ska ni i par eller tre och tre försöka kommentera:

-          Tänker du att barn blir ouppfostrade om man inte slår dem?

-          Vilka uppfostringsmetoder tänker du man kan använda istället för aga?

Text om barnaga

Idag ska vi jobba med den här texten och om vi hinner ska vi skriva en kommentar tillsammans:

Barnaga är tillåtet

I många länder tycker man att det är naturligt att aga barn. 80 % av barnen i världen har blivit slagna hemma och det är något som händer nästan varje dag i många skolor. Det är fel.

Många människor vill absolut inte förbjuda aga. Föräldrar tycker att de ska få bestämma om de vill slå sina barn eller inte och tycker att det är viktigare än att barn har rätt att inte bli slagna. Många familjer tänker att de har rätt att bestämma hur de vill uppfostra sina barn och tänker att barnen blir ouppfostrade om man inte slår dem.

Rädda Barnen vill att fler ska förbjuda aga

Rädda barnen vill att man ska förbjuda barnaga i hela världen och har kämpat för det i många år. 1979 blev Sverige det första landet i världen som förbjöd barnaga och Rädda barnen var med och kämpade för att Sverige skulle få den lagen.

Rädda barnen jobbar för att föräldrar, lärare och andra vuxna ska ändra sina tankar om barnuppfostran. De vill lära människor hur man kan uppfostra barn utan våld. De försöker också påverka personer som har makt i världen, så att de kan hjälpa till att stoppa våld mot barn.

Den här frågan ska vi jobba med om vi hinner:

• Vilka negativa konsekvenser tror du att det kan bli för ett barn som uppfostras med våld hemma och i skolan?

Kommentera texten "Barnaga är tillåtet"

Jag tror att det finns många negativa konsekvenser, när barn blir slagna, t.ex. att barnen inte vågar gå till skolan, för att de är rädda för våld i skolan. Då kanske barnen inte vill studera och kanske börjar jobba istället. Då lär sig kanske barnen dåliga saker och börjar kanske röka och använda droger, eftersom de inte har lärt sig att det är fel.

Om barn blir slagna kan det leda till att de blir våldsamma och börjar slå andra barn eller skada sig själva. Det kan vara ett sätt att visa att de behöver hjälp.

De kanske har svårt att berätta om sina känslor och känner sig ensamma och har dåliga tankar. Barn kanske får svårt att påverka saker i samhället, eftersom det kan bli svårt med sociala kontakter och att respektera andra människor. De kan tappa förtroendet för sig själva och för andra. Dessutom kan de känna att det är svårt att lösa problem.

Det kan också bli så att barnen tappar respekten för föräldrarna och även för våldet. De kanske gör mer fel, för att de vet att de bara får ett slag som straff och förstår inte vilket fel de har gjort.

Träna på att kommentera text

Vi läste den här texten tillsammans och sedan tränade vi på att kommentera

Kvinnlig könsstympning

Varje år könsstympas mer än två miljoner flickor i åldern 4-11 år. Stympningen sker oftast utan bedövning och innebär stora medicinska komplikationer med långvariga fysiska och mentala problem.

Ingreppets omfattning varierar, men de grövre ingreppen innebär att urin och mens inte kan rinna ut ordentligt, vilket leder till infektioner och annat lidande. Könsstympning innebär också ofta svåra förlossningar med risk för livet för både mamman och barnet.

Sedvänjan är djupt rotad i de kulturella traditionerna och därför går Rädda barnens arbete framförallt ut på att sprida kunskap om barns rättigheter samt förändra attityder.

Kommentera träning:

-          Varför tror du att man väljer att göra könsstympningen i olika åldrar?
Så här skrev vi tillsammans:

Jag tror att man väljer olika åldrar för att olika byar eller familjer har olika traditioner, eller kanske beror det på att föräldrarna väntar på att se om dottern orkar eller inte.

Små pojkar omskärs ofta när de är nyfödda. Jag tror att man inte gör det med flickor när de är bebisar för att det kan vara farligt då. Små bebisar har inte så mycket blod och kanske kan blodförlusten vara farlig. Operationssåret kan också bli infekterat och om bebisen inte är så stark, kan den dö.

Jag visste inte att det här finns, men nu när jag vet tänker jag att det är hemskt. Jag vill inte att  flickor ska lida. 

-          Vad tänker du om att stympningen ofta sker utan bedövning?

Jag tycker att det är hemskt, men flickorna kanske tänker att det är tradition och mamma och pappa säger att det ska vara så.

Alla har inte tillgång till bedövning. Byn eller familjen kanske är fattig och har inte råd med läkare eller bedövningsmedicin och i många länder är det förbjudet och det kan vara svårt att få tag på bedövning när det är olagligt.

Jag tycker att det är konstigt att man gör det utan bedövning. Man gör ju inga operationer utan bedövning och det här är ju en operation.

Jag har varit hos tandläkaren och dragit ut en tand utan bedövning och jag hade jätteont i två dagar. Jag hade så ont att jag inte kunde äta utan bara dricka. Då kan man ju tänka hur det känns att få sitt könsorgan opererat utan bedövning. De skär eller klipper bort delar och det gör naturligtvis obeskrivligt ont. Kanske gör det så ont och är så svullet att flickan inte kan kissa på flera dagar.

 -          Hur tror du att Rädda barnen gör för att sprida kunskapen om detta?

De kanske har föreläsningar eller visar filmer i byarna för att påverka tankarna hos föräldrarna. De vill att föräldrarna ska förstå konsekvenserna av könsstympningen. Kanske kan någon som har blivit opererad följa med Rädda barnen till byarna och familjerna och berätta om sina känslor och erfarenheter. De har en större trovärdighet än någon som inte är opererad.

De samarbetar kanske med andra organisationer som till exempel Röda korset och kyrkan för att informationen ska spridas snabbare. Kanske kan information spridas via radio eller tv eller sociala medier där det är möjligt.

Jag har sett ett program på tv som handlade om barnäktenskap där några mycket unga flickor skulle gifta sig. En av flickorna dog när hon skulle föda barn. Hon var för ung. En annan familj ändrade sitt sätt att tänka när de vi tv fick veta om dödsfallet. Deras dotter behövde inte gifta sig eftersom föräldrarna blev rädda att förlora sin dotter. På så sätt kan tv och sociala medier påverka.

Exempel på uppgift "Förstå faktatext"

Provuppgiften i morgon kommer att se ut ungefär så här: 

1. Läs texten ”Barnarbete” och slå upp nya ord, så att du förstår texten.

2.      Svara på frågorna under texten och markera i texten med att stryka under och skriva frågans siffra i texten.

Barnarbete

168 miljoner barn måste på ett eller annat sätt arbeta. Det finns många orsaker till det, men fattigdom är den främsta anledningen. Många barn måste helt enkelt hjälpa till att dra in inkomster för att familjen ska överleva.

Vi kämpar för att barn ska få den barndom de har rätt till, men vi skiljer på skadligt och anständigt barnarbete. 85 miljoner barn beräknas arbeta med farligt arbete som allvarligt kan skada dem.

Arbete som inte utsätter barn för hälsorisker, hindrar dem i utvecklingen eller från att gå i skolan är inte skadligt. Ibland kan alternativet vara värre för barnet, som kanske istället tvingas leva på gatan.

Rädda Barnen

Vi arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. Vi samarbetar med regeringar, lokala myndigheter och företag som kan ha inflytande på barns situation och som kan uppnå förändringar.

Tillsammans med bland annat Unicef har vi tagit fram tio barnrättsprinciper som företag kan använda för att förstå hur deras verksamhet påverkar barn.

FN:s Barnkonvention säger

• Artikel 28: Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.
• Artikel 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.
• Artikel 32: Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som är skadligt eller hindrar barnets skolgång.

Frågorna kommer sedan att se ut så här:

1.      Händer det att barn måste jobba i stället för att gå i skolan? Sätt X i en av rutorna:

¨  Ja

¨  Nej

Ø  Stryk under vilken mening i texten som är svaret på frågan + skriv siffran 1 ovanför meningen

2.      Vad vill Rädda barnen göra? Skriv svaret på raden:

_____________________________________________

Ø  Stryk under vilken mening i texten som är svaret på frågan + skriv siffran 2 ovanför meningen.

Så här tror jag om mitt resultat på uppgiften. Ringa in:

Mötas på mitten

Ni grupparbetade och kom fram till följande:
Diskriminera:
 ”är att inte göra skillnad mellan människor. Om personen är vit betyder inte att han är bättre än svart person, och alla har en kultur på olika sätt.”
”det betyder att man inte skillnad mellan vilken hudfärg eller kön. Alla personer samma värde.”
”Alla barn behandlas samma sak, inte skiljas mellan barnen på grund av hudfärg, relgion, fattiga eller rika.”
”Betyder att alla har lika rättigheter och ingen är bättre än andra.”

Vårdnadshavare:
”Det byteder att ta hand om barnen och ansvar som föräldrar eller andra personer.”
” Det betyder barns släktingar eller bröd som ska ta hand om barn ge honom studera med hjälp från staden.”
”En person som har ansvar för barn eller en person som kan inte klara sig själv. Ex. Mormor, farfar, eller annan familj har ansvar för sina barn.”
”Det betyder de som tar hand om barn och bor med de. De har ansvar för barn uppfostran, utbildning och hälsa.”

Yttrandefrihet:
”Det byteder att bestämmer att alla människor har rätt att säga eller tänker på sin åsikt med respektera  varandra.”
”Alla har rätt att säga sin åsikt och vad man tänker på, men utan att glömma vissa respekt till andra. Man måste vissa respekt till andra som vi vill att de ska lyssna på oss. Ex. I klassrummet när en prata måste andra lyssna på honom och inte jobba på mobilen eller nånting annat.”
”Man kan säga sina åsikter, vad man tycker, tänker. Ex. Barn kan säga till föräldrar utan bli rädda som vad de tänker och föräldrar lyssnar på barnen.”
”Barn har rätt att fråga vad de tycker och uttryck om vad de känner, med respekt andra.”

Gemensamt omskriven text

De här texterna skrev vi tillsammans idag:

"Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras."

Det betyder att det inte finns skillnad på barn. Alla ska behandlas lika. Inget barn får behandlas illa. Det spelar ingen roll vilken hudfärg man har eller vilken religion man tillhör. Det spelar ingen roll var man kommer ifrån.

"Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat."

Det betyder att alla barn ska leva ett normalt liv och inte vara hungriga och inte behöva tänka på hur man ska få mat. Barn ska inte behöva ta ansvar för sig själva. Barn ska få vara barn.

"Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, ålder och mognad."

Det betyder att vuxna måste lyssna och förstå barnets tankar och önskningar. Det kan till exempel handla om en tvist mellan föräldrar. Om föräldrarna bråkar om var barnet ska bo vid en skilsmässa. Man ska tänka på hur gammalt barnet är och den personliga utvecklingen.

Exempel på omskriven text

Så här står det i Barnkonventionen:
"Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa"


Så här kan man förklara det med andra ord:
Det betyder att barn ska vara med sina föräldrar så länge som det är möjligt. Om barnet mår dåligt av att vara med dem, ska de förstås inte vara det. Det skulle kunna vara om föräldrar slår sitt barn eller att föräldrarna missbrukar t.ex. alkohol och inte tar hand om sitt barn på ett bra sätt. Då mår barnet bättre i ett annat hem. ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa.om när det är nödvändigt för barnets bästa.n ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa.

Fakta Barnkonventionen

På tisdag kl. 14.30 ska det bli en muntlig uppgift. Ni behöver läsa dessa artiklar från barnkonventionen och förstå dem så att ni kan förklara vad de betyder och också ge några exempel!

Barnkonventionen – utvalda artiklar om allas lika värde

2- Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

3- Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

5- Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda.

9- Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa.

11- Varje stat ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.

12- Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

13- Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

14- Barn har rätt att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls.

15- Barn har rätt att delta i föreningar och fredliga sammankomster.

16- Barn har rätt till ett privatliv.

17- Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.

18- Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd.

19- Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

23-Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.

24- Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

27- Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.

28- Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

31- Barn har rätt till lek, vila och fritid.

34- Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

37- Barn ska inte utsättas för tortyr, annan grym behandling, bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.

Provuppgifter på tisdag 20 augusti kl. 10

Provlista tisdag 20 augusti

Dk 1-2-gruppen:

Skriv ett informellt brev för hand utan hjälpmedel:

Gholamreza Amanuel Amie Alaa Fiori

Heba

Henok

Hiam

Latif

Linh

Mostafa

Samira

Weinie

Zeinab Tiba

 

Skriv om fakta:

Tekleab

 

Kommentera fakta:

Samrawit

Yirgalem

Reflektera om budskap:
Zahraa

Sammanfatta berättande:

Fawaz

Amani

 

Informella brev och mejl

• • 
    
  • Se de här filmerna för att förbereda inför provuppgiften nästa vecka: 
  • https://www.youtube.com/watch?v=YryBBVnIdNo
  • https://www.youtube.com/watch?v=niKlttt1L5U&t=39s
  • https://www.youtube.com/watch?v=q8ocL8XsawY
  • https://www.youtube.com/watch?v=q8e51qHdonA

Inloggning till nya Fronter

Det har blivit lite nytt med Fronter och för att få en inloggning vill vi att du gör följande:

Mejla: kerstin.soderberg@kungsor.se

Skriv i mejlet:

Hej!

Jag vill ha inloggning till Fronter! Jag heter … Mitt personnummer är…

Lektionstider

Era lektionstider under veckan ser ut så här:

Måndag: 12.30-14.00  vux6 - Liselotte
Tisdag:   PROVTID: 10.00-11.30 vux5 - Tina eller Liza
               12.30-14.00 vux6 - Nasser/Liza
               14.30-16.00 vux6 - Liselotte och Sofia
Onsdag:  8.00-9.30 vux6 - Liselotte och Nasser
               10.00-11.30 vux6 - Liselotte
Torsdag: 8.00-9.30 vux6 - Sofia
               10.00-11.30 vux6 - Sofia
Fredag:   8.00-9.30 vux6 - Liselotte och Nasser
               10.00-11.30 vux6 - Liselotte

Planering

Hej alla!

Välkomna tillbaka!

Här kommer planeringen för de närmaste veckorna:

Period 1

12 aug-13 september

Tema: Allas lika värde/heder

Innehåll:

• Läsa faktatexter 

Kan välja olika land och läsa om barns utsatthet/barnäktenskap

• Temadag med föreläsning och workshop
• Träna på att skriva om faktatext med egna ord
• Träna på att kommentera faktatext
• Läsa texter om föräldraskap och uppfostran:

·         Samtal och diskussioner utifrån texter om uppfostran

Uppgifter:

• Skriva informellt brev/mejl för hand
• Förklara faktatext muntligt
• Skriv om faktatext
• Kommentera faktatext
• Diskussion
• Hörförståelse

Vecka 33 (12 aug-16 aug) 

Dk 1-2

Måndag 

Vi tar emot nya elever

Tisdag 12.30-14.00                                                                               Vux 6            LJ

Uppstart och information - regler och rutiner! Kom igång med eget arbete!

Gå igenom planeringen för temat + kolla runt vad alla ska göra i egen planering resten av veckan. Gå igenom info på bloggen om “informella brev och mejl” (uppgift på tisdag).

Tisdag 14.30-16.00                                                                               Vux 6            LJ 

Eget arbete!

                                                                                      

Onsdag 

Hemstudier! Lärarna på utbildning!

Torsdag 

Hemstudier! Lärarna på utbildning!

Fredag 

Hemstudier! Lärarna bedömer!

Vecka 34 (19 aug-23 aug) 

Dk 1-2

Måndag 12.30-14.00                                                                         Vux 6   LJ

• Repetera lite från temadagen i våras “Allas lika värde” - vad kommer ni ihåg? Visa ppt?
• Lämna ut en faktatext inom temat - läs och förstå till tisdag 14.30

Tisdag 10.00-11.30 Provtillfälle Vux5 LI/TJ

Skriv ett informellt brev/mejl för hand utan lexikon

      
Tisdag 12.30-14.00 Vux 6 LI + NAO

• Hur gick uppgiften på fm? Berätta för varandra i grupper och låt några få berätta för alla sen. Vad skrev du? Lätt? Svårt?

+eget arbete

Tisdag 14.30-16.00                                                        Vux 6            SM + LJ + ev. TJ i klassrummet

Muntlig uppgift:

Förklara faktatexten som delades ut igår med lättare ord. Varje elev får förklara ca 2 st artiklar. Ställ följdfrågor för att se att de förstår!

Onsdag 8.00-9.30                                                                                 Vux 6            LJ, NAO 

Eget arbete

Onsdag 10.00-11.30                                                                             Vux 6             LJ

Skriv om fakta - träna! Skriv om några av artiklarna som delades ut i måndags gemensamt

Torsdag 8.00-9.30                                                                                 Vux 6            SM
Eget arbete

Torsdag 10.00-11.30                                                                               Vux 6            SM
Ev. springdiktamen på några artiklar

Fredag 8.00-9.30                                                                                  Vux 6            LJ, NAO

Träna inför tisdag (skriv om några av artiklarna som är kvar). Ev. “möte på mitten”. Välj då samma artiklar som grupperna jobbar med!

Skriv i din ruta: hur har du förstått artikeln?

Berätta för varandra

Skriv gemensam förklaring i mitten

Berätta kort för alla

Fredag 10.00-11.30                                                                              Vux 6            LJ 

Eget arbete 

Vecka 35 (26 aug-30 aug)

Dk 1-2

Måndag 12.30-14.00                                                                           Vux 6   LJ 
Eget arbete och individuella samtal

Tisdag 10.00-11.30           Provtillfälle                                                Vux 5            LI/TJ

Skriv om faktatext. 

Tisdag 12.30-14.00                                                                               Vux 6            LI+ NAO

Eget arbete

Tisdag 14.30-16.00                                                                               Vux 6            SM + LJ 

Hur gick uppgiften?
Träna på att kommentera gemensamt, samma text som uppgiften
Kommentera i par (samma text som igår, en fråga sparad)
Eget arbete + individuella samtal med Sofia

Onsdag 8.00-9.30                                                                                 Vux 6            LJ + NAO

Eget arbete + individuella samtal

Onsdag 10.00-11.30                                                                             Vux 6             LJ

Läs och förstå text om barnaga.

Torsdag 8.00- 9.30                                                                               Vux 6            SM

Fortsättning i par  med samma text och några frågor/jobba med olika frågor i olika grupper. Berätta för varandra. Publicera svaren/texterna på bloggen!

Torsdag 10.00-11.30                                                                            Vux 6             SM

Eget arbete

Fredag 8.00-9.30                                                                                  Vux 6            LJ, NAO

Eget arbete + individuella samtal

Fredag 10.00-11.30                                                                              Vux 6            LJ 

Byt texter från igår och rätta språkligt och försök utveckla svaren. Publiceras på bloggen.

Vecka 36 (2 sept-6 sept) Extratest för elever som ska göra NP kurs D på fredag em!

Dk 1-2

Måndag 12.30-14.00                                                          Vux 6   LJ

Prata tillsammans om dessa tips:

Fem snabba tips om gränssättning

1. Gör barnet självständigt genom att skapa en trygg relation.
2. Sätt gränser gemensamt, om möjligt.
3. Skapa gemensamma regler i föräldranätverket.
4. Sätt meningsfulla gränser, som du kan förklara.
5. Var delaktig i barnets liv.

• Läs och förstå gemensamt!
• Vad tänker ni om det här? Hur gör ni? Hur kan man göra? Prata i grupper och berätta sedan i helklass!

Tisdag 10.00-11.30           Provtillfälle                                                Vux 5           LI/TJ

Kommentera faktatext

Tisdag 12.30-14.00                                                                               Vux 6            LI+NAO

Eget arbete

Tisdag 14.30-16.00                                                                               Vux 6            SM + LJ 

Muntlig uppgift: 

Diskussioner om uppfostran utifrån tipsen från igår. Varje diskussion bygger på en av punkterna. Stödfrågor:

• Hur gör ni?
• Hur kan man göra?
• Vad är svårt? Hur kan man lösa det?

Onsdag 8.00-9.30                                                                                 Vux 6            LJ + NAO?

Eget arbete

Onsdag 10.00-11.30                                                                             Vux 6             LJ

Kahoot på några uttryck från texten 
testa sina vingar

vara strulig

råka ut för

vara hönsig

i takt med att

lägga band på sig

vända sig till någon

mönstret upprepar sig

något går snett

överlag

Gruppläs första delen utan hjälpmedel - fråga varandra och läraren. Prata mycket!

Samtala sedan i gruppen:

• Vad betyder det att testa sina vingar? Ge exempel!
• Vad tror ni att pappan gjorde när han var strulig som barn?
• I vilka situationer tror du att pappan har lagt band på sig?
• Vad kan det vara som går snett för sonen?

Torsdag 8.00- 9.30                                                                               Vux 6            SM

Prata i helklass om frågorna - vad sa ni igår?

Ord från nästa stycke i kahoot:

bibehåller

vårdar

vara delaktig

successivt

självständigt

naturlig balans

upprätthålla

känna sig avvisad

faktum är

vara tillgänglig

hänga tillsammans

Gruppläsning utan hjälpmedel som igår.

Samtalsfrågor:

• Hur kan man bibehålla och vårda en relation med sina barn?
• Hur kan man vara nyfiken på barnens intressen?
• Hur tränar man barnet successivt att bli självständigt och tryggt?
• Varför känner föräldrar sig avvisade av sina tonåringar?

Torsdag 10.00-11.30                                                                            Vux 6             SM

Eget arbete

Fredag 8.00-9.30                                                                                  Vux 6            LJ, NAO

Prata tillsammans om frågorna från igår - grupperna berättar!

Ord till sista stycket i kahoot:

prioritera

lägga krut på något

vara nummer ett på listan

konsekvenstänk

sömncykel

befara att

fara illa

slipper

slita ut sig

genomföra något

Samtalsfrågor i grupp:

Hur gör du när du prioriterar något?

Vad gör man när man lägger krut på något?

Att vara nummer ett på listan - vad betyder det?

Vad betyder det att någon far illa?

Hur kan man göra för att slippa slita ut sig?

Prata gemensamt efteråt

Fredag 10.00-11.30                                                                              Vux 6            LJ 

Fortsätt gemensamt prat + eget arbete

Vecka 37 (9 sept-13 sept) NP för klara D-elever må-ons

Dk 1-2

Måndag 10.00-11.30           Provtillfälle                          Vux 6            LI

Endast prov för elever som gör NP! Olika utifrån behov!

Måndag 12.30-14.00                                                          Vux 6   LJ

Mer om barnuppfostran: tips på länkar 

https://barnuppfostran.se/barnuppfostran-handlar-om-granser/

https://www.unt.se/barnochforaldrar/barn-ska-vaxa-inte-lyda-1041407.aspx

https://www.femina.se/7-misstag-alla-gor-med-sina-barn-och-hur-du-rattar-till-dem/

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/barn-och-familj/tonaring/tonarsforalder

Prata i grupper om hur man tänker runt uppfostran. Berätta för varandra

Tisdag 12.30-14.00                                                                               Vux 6            LI/NAO?

Eget arbete

Tisdag 14.30-16.00                                                                               Vux 6            SM + LJ 

Möjlighet att boka muntligt, källkritik, presentation

Onsdag 8.00-9.30                                                                                 Vux 6            LJ + NAO?

Eget arbete

Onsdag 10.00-11.30                                                                             Vux 6             LJ

Samtal om uppfostran utifrån länkarna - vad tänker ni?

Torsdag 

Hemstudier! Lärarna bedömer!

Fredag 8.00-9.30                                                                                  Vux 6            LJ, NAO

Eget arbete

Fredag 10.00-11.30                                                                              Vux 6            LJ 

Ev. hörförståelse